Bröstcancerföreningarna i Umeå och Skellefteå har tillsammans skrivit ett upprop
Publicerad 1 augusti 2019
Bristerna i rehabilitering slår hårt mot kroniskt cancersjuka i Region Västerbotten.
Medicinska framsteg gör att allt fler personer lever längre med kronisk cancer och för dem är rehabilitering avgörande för livskvaliteten. Men trots att det finns ett Nationellt Vårdprogram för rehabilitering vid cancer sedan 2014 , så finns det förbättringsområden.
Rehabilitering handlar inte om att återfå samma förmågor som personen hade innan personen blev sjuk. En mer korrekt syn på rehabilitering i detta sammanhang är att få tillbaka så många av sina förmågor och att leva ett så bra liv som möjligt utifrån de förutsättningar personen har. Kronisk, spridd bröstcancer är fysiskt och psykiskt svårt att leva med och drabbar såväl yngre som äldre. De behöver stöd och hjälp från många kompetenser inom vården , såväl specialistvård som primärvård.
Bröstcancerförbundets medlemmar vittnar om att regionerna inte följer vårdprogrammet som ska vara individuellt upprättat , en vårdplan som ska följas i samråd med patienten. Patienten ska vara i fokus och vårdgivaren har ansvar för att de olika ansvarsområdena fungerar tillsammans. Den sjuke ska inte behöva vara den som håller i omvårdnaden.
Nu måste Region Västerbottens politiska ledning agera:
- Det måste bli tydligt vem som är ansvarig.
- Alla ska ha individuell rehabiliteringsplan, som en del i den individuella vårdplanen.
- Närstående , familj och nära vänner måste också få stöd. Dialogen mellan vårdgivare,
patient, närstående ska underlättas och utgå från den enskildes önskan. Även involvera
närstående i vården genom att de får delta i de svåra samtalen, för att kunna vara ett starkare stöd för den sjuke.
- Då endast palliativ vård kan erbjudas, ska det fungera dygnet runt, samt att en palliativ
vårdenhet behövs även i Skellefteå.
Bröstcancerföreningarna i Västerbotten, i Umeå och Skellefteå ser via sitt kontaktnät , att brister som pekats på i artikeln behöver lyftas fram i handlingsplaner, kompetensuppföljningar, utbildningar på ett aktivare sätt än tidigare.
Patientföreningarna kommer i fortsättningen att aktivt finnas till för de drabbade, och därmed också kunna följa hur vi kan se förbättringsresultat för denna patientgrupp.
Lena Sandberg, Bröstcancerföreningen Skellefteå
Kjerstin Helgstrand, Bröstcancerföreningen Västerbotten.
